En kort summering av rubriken. BIS är centralbankernas centralbank och koordinerar kapitalflöden runt om i världen och har möjlighet att hjälpa eller stjälpa en ekonomi.

Pengamultiplikatorn är den teoretiska gräns av krediter som en bank kan skapa utifrån en given mängd reserver.

Har skrivit om den tidigare men formeln ser i all fall ut såhär.

Pengamultiplikatorn
X=D*(1-C)/C

Där

X=Antalet krediter som kan skapas.
D=Deposits (insättningar)
C=Reservkrav t.ex 10%

Där

(1-C)/C = Kreditmultiplikator eller hävstång

Formeln har jag skrivit om i Del 1 om Fractional reserve banking om ni vill lasa mer om den.

Kontentan är i alla fall att om reservkravet höjs så får bankerna skapa mindre krediter och om reservkravet sänks så har de möjlighet att skapa mer.

Nu till det intressanta. BIS har släppt en artikel om vanliga missuppfattningar gällande förenklade förklaringar av praktisk bankverksamhet och kritiserar självaste Ben Bernake.

Artikeln heter Monetary Misconceptions och finns att ladda ner på www.bis.org om ni är intresserade av att läsa den själva. Artikeln har också ett mycket intressant inlägg om öppna marknadsoperationer och räntesättning men då jag inte gått igenom centralbankers operationer ännu så lämnar jag det avsnittet tillsvidare. Kontentan är i all fall att öppna marknadsoperationer inte i praktiken används för att sätta den korta räntan, även om majoriteten av all kurslitteratur påstår just detta.

Pengamultiplikatorn och missuppfattningar

Rent teoretiskt säger man att vid en given mängd reserver så kan banken skapa maximalt en given mängd krediter. T.ex om kravet är 10% reserver så kan banker skapa 900Sek av 100 SEK i reserver.

Centralbanken antas ha en makt att direkt påverka detta genom att öka och minska de 100SEK som bankern har i reserver och på så sätt påverka de 900SEK som maximalt kan ges ut i kredit.

T.ex om centralbanken tar bort 50 i reserver och lämnar 50 i banken så blir det maximala kreditskapandet 450SEK.

Resonemanget ovan är väldigt logiskt, men kan vara direkt missledande i praktiska centralbanksoperationer.

Som vanligt ligger problemen med nationalekonomiska teorier i felaktiga antaganden.

Antagandet beskrivet ovan är att de bindande reservkraven genom Basel II limiterar bankens mojlighet till att hålla depositioner och skapa lån givet mängden reserver banken har.

Alltså, reserverna antas alltså vara direkt påverkande på möjligheten att skapa lån.

Här blir det riktigt intressant. I praktiken styrs det precis omvänt. Den privata sektorn (alltså du och jag) styr hur mycket lån som efterfrågas. Centralbankerna styr sedan reserverna efter denna privata efterfrågan för att se till att reserverna är höga nog som helhet.

Det är alltså mängden depositioner (lån skapar depositionerna) som banksystemet kan övertyga allmänheten att ta som styr de kvantitativa reserverna hos centralbankerna.

Vad som driver efterfrågan på depositioner hos banken (alltså sparande) drivs mer av ekonomisk aktivitet i samhället och allmänhetens preferenser för bankkonton istället för att spara direkt i tillgångar, t.ex guld eller skog.

Så för att hålla räntorna stabila så tillgodoser centralbankerna de extra krav på reserver som kan krävas av banknätverket från gång till gång helt ut.

Täckningskvoten är alltså inte en direkt limitering på lån som kan skapas. Den enda direkta limiteringen är en specifiks bank ansamlade kapital.

Höjda reservkrav och skatt

Ni kanske känner till begreppet ”inflation tax”. Konceptet är att genom att öka penningmänden så minskar det toala värdet av alla pengar redan in cirkulation. Detta minskade värde är alltså en kostnad får den som sparar, eller redan innehavare av pengar.

BIS däremot ser höjda kapitalkrav som en direkt skatt på bankverksamhet. Citerar

” The overall effect of higher reserve requirements is
simply a higher tax on the banking system”

Vad har vi lärt oss?

Centralbankernas reservkrav är inte i praktiken limiterande för hur mycket lån den privata banksektorn kan skapa.

Bara en banks egna kapital har en sådan direkt begränsande effekt.

Pengamulitplikatorn (Money Multiplier) visar alltså teoretiskt hur lån kan skapas men är inte den drivande faktorn i praktisk centralbanksverksamhet.

Höjda krav på reserver inom banksystemet anses vara en beskattning på bankverksamhet. Man kan då anta att en sänkning då skulle kunna betraktas som en subvention av bankverksamhet.

 

Håkan

6 februari 2009 18:56

Tycker ibland att det är svårt att skilja på begreppen "reservkrav", "kapitaltäckningskrav", "kapitaltäckningskvot" och "monetär bas". De verkar användas lite hur som helst i artiklar och debatter.

Oklarheterna återkommer också i BIS-artikeln. Som jag fattat det så kan tex den svenska Riksbanken traditionellt enbart skjuta till pengar till bankernas likviditet i clearinginstitutionen RIX. Detta skulle då motsvaras av de pengar som i debatten kallas "reserver". Men något krav på storleken av reserver i RIX har vi inte i Sverige. Vi har bara krav på en viss kapitaltäckning, dvs i princip bankernas egna aktiekapital.

Så begreppet "money multiplier" borde i Sverige gälla enbart kapitaltäckningskravet/kvoten, dvs just det som påstås kan begränsa utlåningen!

Ologiskt.

För att komplicera till det ytterligare - som jag förstått så lånar Riksbanken alltså inte ut pengar till bankernas kapitaltäckning. Kapitaltäckningen måste finansieras av bankens egna aktiekapital, obeskattade reserver tagna från vinsten, samt förlagslån.
I artikeln från BIS antyds däremot att centralbanken kan gå in med likviditetsstöd i själva kapitaltäckningen. Hur hänger detta ihop - kan det möjligen vara en ny bestämmelse, i stil med det svenska "hybridkapitalet" som innebär att staten som ett komplement till bankernas aktiekapital kan låna ut pengar till kapitaltäckningen?

Mvh/H

 

Bengt

12 april 2010 12:51

Jag passar på att posta en intressant och till ämnet väldigt relevant film. Den tar upp frågor såsom vad för följder detta sorts system har på människor, och om man någonstans bryr sig om mänsklighetens framtid så är det en bra idé att ta med i beräkningarna.

http://video.google.com/videoplay?docid=-232452256

 

Bengt

12 april 2010 12:53

Länken var för lång så jag gör ett nytt försök.

Zeitgeist - Addendum : http://video.google.com/videoplay?docid=-2324522568016931354#

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Tidigare har det ofta rapporterats om hur olika forslag har pressats genom kongressen i USA for att få FED att lämna uppgifter på de utländska instutitioner som har ”fått” pengar av FED under finanskrisen för att hålla uppe värdet...

  (På bild, Elizabeth Coleman)   Hyffsat spektakulärt klipp där det är gapande uppenbart att de amerikanska myndigheter som är satt att utreda oberoende instutitioner inte gör det i det amerikanska rullande dörr systemet mellan kritisk gra...

  Kritiken från det Isländska folket har varit så tunga och lokal media så pass uppmärksam att IMF har känt sig tvungna att skriva ett öppet brev till ”open civil meetings” vilket består av flera medborgarrättsliga grupperi...

  Don Blankenship, en av många hatad man för att öppet kritisera de vetenskapliga undersökningarna om klimateffekterna och koldioxid här i en intressant intervju. Intervjun gäller i största del Global Warming men blir riktigt intressant en...

  Version:1.0 StartHTML:0000000105 EndHTML:0000005714 StartFragment:0000002291 EndFragment:0000005678 Fed ligger under hårt tryck från flera håll. Ron Paul driver fortsatt korståg för att göra en oberoende revision av FED som har...