Subprime är en eufemism för lån till personer med dålig kredithistoria eller ”junk loans”. Dessa lån har i regel mycket höga räntor för att kompensera för risken vilket i förlängningen egentligen garanterar en default förr eller senare. Bara för att Freddie Mac och Fannie May är på bristningsgränsen betyder det inte att marknaden som sådant har dött.
FHA (Federal Housing Agency) är den nya motorn i subprimelångivning. Enbart i september såg organisationen till att 96,000 huslån kom till, mer än trippelt så mycket jämfört med föregående år.
Så istället för att vara semiprivat som under F och F är det nu helt nationaliserat och organisationen garanterar ungefär 16MUSD månatligen.
F.H.A., has been slow to weed out mortgage lenders that abuse or defraud the agency and profit through means like certifying unqualified borrowers.
F.H.A är potentiellt nästa stora skattefälla för USAs invånare, men hur sannolikt är det?
Vi tittar på reserverna i bolaget eller kapitaltäckningskvoten på bankspråk för att se vilken hävstång de använder, alltså relationen mellan eget kapital och utgivna skulder.
(1-C)/C = Kreditmultiplikator
I mars var kvoten 3% vilket betyder;
0.97/0.03=32
att för varje krona FHA har i reserv så har de lovat 32 kronor. Men oroa er inte för minimikravet är 2% i reserv vilket innebär att default på existerande lån ”bara” behöver öka med 0.3% för att äta upp marginalerna och insolvensen är ett faktum.
Ibland känner man för att nita personer som säger ”The crisis could never be predicted” rakt i nyllet som tack för all nonsensrapportering.
Michael
12 december 2008 11:13
Är det inte underbart?
Men är det egentligen inte en ofrånkomlig följd av detta skuldbaserat penningsystem?
Nya skuldslavar alltid måste anskaffas från de som inte har några tillgångar i dollar för att nya dollar ska kunna skapas (de som har tillgångar i dollar kan ju inte skuldsättas då de skulle betala av skulden med sina tillgångar, varvid ingen tillväxt i penningmängden skulle vara möjlig).Därför krävs det att bankerna hela tiden hittar nya människor utan pengatillgångar men med tillgångar i form av ägendom eller arbete som de kan skuldsätta. Till slut tar skuldslavarna slut när det inte finns fler att skuldsätta. Detta innebär förskjutning hela tiden till de som har tillgångar i dollar, tack vare räntpumpen. Enligt ekonomiprofessorn Michael Huson har vi nått skuldmax nu - det finns inga fler skuldslavar att suga in - de fattiga i USA var de sista att dras in i skuld.
Tänkte fråga om den monetära basen. Den består av bl.a kontanter (vore roligt om du ville/kan berätta vad resten består av förutom bankernas insättningar på centralbanken). Så egentligen borde den totala mängden pengar delat med mängden kontanter ge en indikation på hur gånger mer pengar det finns krediter det finns än kontanter. Ett intressant höftat mått på hur mycket pengar (i form av kontanter) som inte kan plockas ut då de inte finns. Eller är jag ute och cyklar här?
Undrar också vad du tycker om ekonomiprofessor Richard A Werners tankar kring kreditskapande.Bland annat hans tankar kring att M..... inte är ett mått på penningmängden i cirkulation utan ett bra mått på kreditpengar som inte är i cirkulation då de är insatta på konto.
http://uk.youtube.com/watch?v=qfX_rNOeTXw
http://uk.youtube.com/watch?v=dortdhx9WFs
Rekommenderar hans bok "Mammons Furstar", väldigt informativ och bra.
Kanonblogg!
http://blogg.aftonbladet.se/11316
Stan
12 december 2008 19:08
Nedanstående skrevs 2001 om subprimelånen.
"As income and wealth gaps have widened few people have more money, and the majority of the people are getting less. Many of those that have accumulated lots of the money go looking for lots of places to invest it, or gamble with it, so that it will make more. This has lead to an explosion in non-bank financial institutions and the use of corporate bonds in lending. Neither mechanism "creates money out of thin air" because the players don’t have a banking license. But because the players have accumulated so much of the existing money they can become financiers themselves by lending out the piles of dough they’ve accumulated. Thus, according to Martin Mayer in the book "The Fed", only one fifth of commercial and industrial financing now comes from the banks. The rest comes from people and non-bank institutions that have accumulated lots of the existing money.
This has several implications. First the Fed’s powers over the market is more limited because there are so many non-bank financiers, so the Fed has to do whatever it can to please these non-bank markets and keep their confidence in the whole financial system alive. By necessity this means always pleasing the people that already have lots of money. Second, banks go looking all over the place for new people and entities to lend to since the domestic non-bank corporations abandoned them. This search has been a big part of banks overseas lending adventures and the phenomenal growth in lending to the sub-prime domestic markets over the past decade. The sub-prime market is people with bad credit histories, which often correlates with low income. This loan market has grown 300% from about 75 billion in 1993 to over 300 billion by 2000, according to the Wall Street Journal. Previously the banks wouldn’t touch this market with a ten-foot pole, but in their never-ending search for new borrowers, especially at high yields, this has become a huge growth area. "
www.antiscia.com/wizardsofmoney/
del 3
http://stan.bloggagratis.se
sund pengar
12 december 2008 20:45
Lite onykter men verkar riktigt intressant. Ska studera under helgen. /Sunda.
Michael
12 december 2008 22:21
Jag tänkte på det här med multiplikatorn och tänkte härleda sambanden (som medvetet har rörts till, det är egentligen väldigt rudimär matte).
Antag att en säkerhet=x (eller tillgång eller vad man vill kalla det) ger upphov till f(x). Av ditt exempel framgår att det är ett linjärt samband som gäller, d.v.s f(x)=kx där sålunda k=f(x)/x. Täckningsgraden C definieras som säkerhet (=x) delat med sammanlagda penningmängden efter kreditexpansionenen f(x); d.v.s x/f(x).
Därav följer att k=1/C.
Efter kreditexpansionen kommer således finnas f(x)=k*x pengar eller om man så vill f(x)=x/C då k=1/C. Men x kronor fanns redan från början varvid de nyskapade pengarna N således blir N=f(x)-x= (x/C)-x. Det högra ledet uttryck kan såsom N=(x-x*C)/C=x(1-C)/C. D.v.s (1-C)/C gånger säkerheten (x) nya kronor (N) har skapats.
Varvid "multiplikatorn" (1-C)/C har klarlagts
Ett mycket enklare och helt ekvivalent sätt att beskriva det på:
Sammanlagt kommer k*x nya pengar finnas efter kreditgivningen. Men x kronor fanns ju redan från början såsom säkerhet varvid de nyskapade pengarna N blir N=k*x-x.
De gör det medvetet mycket svårare än det är.
http://blogg.aftonbladet.se/11316