Kapitaltackningskvot i Sverige och Basel II direktivet

Basel II ar ett privat initiativ som har kommit från bankerna själva genom BIS (Bank Of International Settlement). Kommiten består av Centralbanksrepresentanter från 10 olika nationer, bl.a Sverige, USA, Japan, Tyskland osv. Det möts fyra gånger om året och målet ar konvergens till likadana reservkravs regler och en mer homogent globalt synsätt på hur man ska betrakta risk.

Det ar denna typ av konvergensarbete som beredde vag for Euron med harmonisering genom Maastricht avtalet.  

Den stora nyheten med Basel II reglerna ar separeringen mellan Operationell risk och Kreditrisk vilket man inte tog hänsyn till i Sverige under likviditetskraven.

Direktivet bestar av tre pelare:

Pelare 1: Hanterar frågor om kapitalkrav på banker baserat på dessa tre riskområden. Marknadsrisk, operativ risk, kredit risk.

Pelare 2: Hanterar frågor angående reglering for att övervaka punkterna i 

Pelare 3: Hanterar frågor om ökad genomlysning i bankens bokföring och informationslämnande for att ge mer förtroende till markanden.

Basel II direktivet ar antaget och implementerat i Sverige och översyn av detta har Finansinspektionen.

Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Kapitalkravet för kreditrisker
3 § För kreditrisker krävs ett kapital som motsvarar minst åtta procent av institutets riskvägda exponeringsbelopp beräknat enligt 4 kap.

I och med BASEL II så finns det nu 15 riskgrupper som bedöms olika för riskvikt för kapitalkrav. Jag radar upp några intressanta utan att ta med riskvikten utan tar direkt det faktiska kapitalkravet.

Låntagares faktiska täckningsgrad från 1 Jan 2007 enl. BASEL II
1.    Stat, centralbank 0%
2.    Kommuner och jämförbara myndigheter 0%
3.    Företag 4-12%
4.    Hushåll 6%
5.    Hushåll med säkerhet 2.8%-8%
6.    Fonder 4%-12%


Hur man beräknar de faktiska reserverna blir nu sa här.

Storleken på lånet * (Tackningsgraden * Riskvikten) = Krävda reserver.

För hushåll som är aktuellt för de flesta är detaljreglerna följande:

“För exponeringar med säkerhet i fastighet ges riskvikten 35% för den del som motsvarar 75procent av fastighetens värde, medan överskjutande del ges 75%. För exponeringar i annan
fastighet än bostadsfastighet ges riskvikten 100 %.”

Exempel.

Hus med pantsäkerhet. Lånebelopp 1,000,000SEK

(1,000,000*75%)*(35%*8%)=21,000SEK plus
(1,000,000*25%)*(75%*8%)=15,000SEK.


Om banken nu ska vara tillåten att skapa ett lån på 1,000,000 till en presumtiv låntagare måste den ha i reserver (inte enbart likvider utan en mix av säkerheter)  i storleken 36,000SEK.

Om samma lån hade gjorts till Staten eller din kommun så krävs det 0% i reserver. Det innebär i praktiken att banken skapar lånet ex nihilo, eller från ingenting och kräver sedan ränta och pant på den belånade tillgången.

Riskvikten blir 0 mot stat då det anses bara som ett teoretiskt fall att en stat kan gå omkull. Detta eftersom staten kan monetarisera sina skulder, alltså helt enkelt trycka de pengar de behöver för att betala av skulden. Betalning genom inflation.

Finansinspektionen har också bekräftat att det finns institut i Sverige som har specialiserat sig på finansiering av statliga enheter med mycket höga kreditmultiplar som följd. I princip en vinstmaskin för dessa institut.


Som ni kanske redan observerat här så är det här regelsystemet betydligt mera annorlunda än likviditetskvotsexemplet i tidigare inlägg.

Med Basel II reglerna är man tillåten att skapa betydligt större mängder krediter i relation till reserver i banken. Hur det blir i praktiken visar vi enklast på genom att titta på några bokföringsexempel.



Hur ser det ut i bankens bokföring?

Vi tar en bank med en insättning på 200K SEK. I likviditetskravet skulle den kunna låna ut 90% traditionellt.

Verifikat    Beskrivning                     Debit    Credit
1    Insättning pengar (Tillgång)    200,000 kr    
2    Utställande av bankverifikat (Skuld)        200,000 kr
3    Utställande av lån (Tillgång)    180,000 kr    
4    Utställande av bankverifikat (Skuld)        180,000 kr


Banken tillgångs och skuldsida ser då ut såhär;

                       Tillgångar                                   Skulder
Pengar                  200,000 kr    Pengar                      200,000 kr
Lån                       180,000 kr    Pengar utan täckning    180,000 kr
Summa Tillgångar    380,000 kr    Summa Skulder    380,000 kr

Lägg märke till att tillgångarna och skulderna ökar i proportion till lånet. Insättarnas pengar används inte till att skapa det nya lånet som nu existerar som en kontohändelse.

Skillnaden med Basel II och praktisk bokföring


I praktisk bokföring är storleken på depositionen inte betydande för hur stort lån banken kan skapa. I likviditetskravet såg vi att lånet kunde bli 180K av 200K. Begränsningen i Sverige baseras som tidigare beskrivet av riskvikten.

Vi säger att banken ska skapa ett lån till ett företag, riskvikten gett för bolaget är 4%, alltså hälften av de 8% som är normen för riskvikt.


Bankens kapital är fortfarande 200K SEK.

Maximalt lån banken lagligt kan ge i kredit blir då:

200,000/0.04=5,000,000

Balansräkningen ser då ut så här.

                 Tillgångar                                          Skulder
Pengar                       200,000 kr    Pengar                           200,000 kr
Lån                        5,000,000 kr    Pengar utan täckning    5,000,000 kr
Summa Tillgångar    5,2000,000 kr    Summa Skulder        5,200,000 kr

Lägg märke till samma sak här. Inlånade pengar används inte för att skapa krediten. Krediten skapas utöver redan existerande penningmängd.

Nu har banken gett största möjliga utlåning till denna låntagare utan att ha för små lagstadgade reserver.

Nu vill kommunen ha ett lån på 5,000,000. Eftersom riskvikten är 0% mot stat och kommun så får banken också skapa detta lån.

Reservkrav = 5,000,000*0% = 0 SEK.

Balansräkningen för samma bank ser nu ut såhär.


                      Tillgångar                                 Skulder
Pengar                           200,000 kr    Pengar                       200,000 kr
Lån                           10,000,000 kr    Pengar utan täckning  10,000,000 kr
Summa Tillgångar    10,2000,000 kr    Summa Skulder          10,200,000 kr

Banken har fortfarande lagstadgad reservkravsnivå och kan fortsätta att operera vidare.

Det finns detaljregler i Baselreglerna som gör att man inte riktigt kan skapa så här mycket pengar till stat utan någon som helst reservkravsökning, men som finansinspektionen påpekat är mycket höga kreditmultiplar en realitet.

Vad händer om låntagaren vill ta ut sina pengar.

Banken har nu lovat ut 10MSEK och har bara 200K i reserver, vad händer nu om en låntagare vill ta ut mera pengar än vad som finns i reserver.

Banken kan kortsiktigt låna upp kapital på interbankmarknaden, dvs de kan låna av en annan bank för att hålla sig likvida kortsiktigt om kapitalflödena i banken är för ensidiga.

Staten och centralbanken kan också gå in och täcka upp kortsiktigt finansieringsbehov för att upprätthålla en fungerande bankverksamhet.

Det är möjligt för banken att skapa så här mycket krediter med så liten bas eftersom bankerna gör detta unisont. D.v.s eftersom alla banker skapar lån samtidigt varje dag så tar penningflödena it och ut i banknätverket ut varandra.

Det blir en nettoclearing mellan bankerna och skillnaderna blir små normalt sett mellan de olika enheterna. Dessa täcks då upp genom lån på interbankmarknaden för att hålla balans.

Vad har vi lärt oss?

Restriktionerna i hur mycket pengar, eller lån om du så vill en bank kan skapa regleras i Basel reglerna och kontrolleras av Finansinspektionen.

Ett lån baseras aldrig på inlånade pengar, utan krediten skapas när du tar den.

Det innebär att när du lånar till ditt hus så tar du emot nya krediter som genast motsvaras av sparande på ett motkonto i samma bank. Det betyder också att sparande = lån.

Allt sparande motsvaras av lån, detta på grund av dubbel bokföring. Alla pengar i cirkulation hos allmänheten skapas också privat i banknätet.

En deposition du har på en bank är inte pengar utan en fordran. Enda riktiga sättet du har att få betalt, dvs 100% av din fordran är genom att begära kontanter. Kontanter är idag det enda sättet att cirkulera krediter utanför banknätverket skapade av banknätverket.

Att pengarna skapas när du lånar innebär också att de försvinner när du amorterar.  Här är anledningen till att penningmängden fluktuerar så kraftigt. Credit crunch och andra begrepp syftar på att krediter helt enkelt försvinner och bristen på pengar i dess vaka ger en stor mängd biproblem vilket vi kommer att gå igenom noggrannare i kommande avsnitt.